Svenska Handelsbanken ser. B(SHB B)
(SHB B)
Q1
43 dage siden‧1 t. 12 min
Ordredybde
Lukket
Antal
Køb
6.907
Sælg
Antal
7.872
Seneste handel
| Tid | Pris | Antal | Købere | Sælgere |
|---|---|---|---|---|
| 435 | - | - | ||
| 18 | - | - | ||
| 5 | - | - | ||
| 125 | - | - | ||
| 30 | - | - |
Volumenvægtet gennemsnitspris
109,40VWAP
109,40Omsætning (SEK)
24.068.074Husk på, at en investeret opsparing kan gå både op og ned i værdi. Selvom opsparing i aktier historisk set har givet gode langsigtede afkast, er det ingen garanti for fremtidige afkast. Der er en risiko for, at du ikke får de investerede penge tilbage.
Mæglerstatistik
Ingen data fundet
Corporate Actions
| Næste begivenhed | |
|---|---|
| 2023 Q2 | 19. jul. |
| Tidligere begivenheder | ||
|---|---|---|
| 2023 Q1 | 26. apr. | |
| 2022 Generalforsamling | 22. mar. | |
| 2022 Årsregnskab | 8. feb. | |
| 2022 Q3 | 19. okt. 2022 | |
| 2022 Q2 | 15. jul. 2022 |
Data hentes fra Millistream, Quartr
Nyheder og Analyser
Nyheder og/eller generelle investeringsanbefalinger eller et uddrag af disse på denne side og i relaterede links er produceret og leveret af den angivne leverandør. Nordnet har ikke deltaget i udarbejdelsen af materialet, og vi har ikke gennemgået eller foretaget ændringer i materialet. Læs mere om investeringsanbefalinger.
Q1
43 dage siden‧1 t. 12 min
Corporate Actions
| Næste begivenhed | |
|---|---|
| 2023 Q2 | 19. jul. |
| Tidligere begivenheder | ||
|---|---|---|
| 2023 Q1 | 26. apr. | |
| 2022 Generalforsamling | 22. mar. | |
| 2022 Årsregnskab | 8. feb. | |
| 2022 Q3 | 19. okt. 2022 | |
| 2022 Q2 | 15. jul. 2022 |
Data hentes fra Millistream, Quartr
Nyheder og Analyser
Nyheder og/eller generelle investeringsanbefalinger eller et uddrag af disse på denne side og i relaterede links er produceret og leveret af den angivne leverandør. Nordnet har ikke deltaget i udarbejdelsen af materialet, og vi har ikke gennemgået eller foretaget ændringer i materialet. Læs mere om investeringsanbefalinger.
Shareville
Varför i hela friden köper folk B-aktien för 129 kr när man får samma aktie av serie A för 106 kr? 22 % eller 23 kr mer för samma aktie. Både större omsättning och fler röster på A-aktien dessutom. Jag begriper inte upplägget.
Ja. Efficient market theory... har lite att förklara här.
https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/ På ett sätt obegripligt att bankernas bolånemarginaler fortf kan vara såhär höga, i dessa tider. Men det är klart, bankoligopolet har ju hela den negativa reallönen (reporänta - inflation = realränta ≈ -8 %) att jobba med. RB:s envist låga ränta har varit, och fortsätter vara en subvention rakt in i bankernas och andra besuttnas fickor. Men om även om detta ger upphov till felallokering av kapital, och i viss utsträckning artificiella (vilket nästan alltid betyder 'dåliga') incitament, kan man se denna subvention som ganska ideal, ur statens ögon. Med denna räntepolitik kommer ju banker alltid att göra en trygg vinst, och risken för riktigt kaos i bank-sektorn torde vara ganska låg så länge så är fallet. (Så länge det inte ger upphov till galen utlåning, vilket alltid är en risk när kredit-kranarna står alltför öppna. Men med vår nordiska jante-miljö, och med minnet av fastighets-/finanskriserna på 90-talet och 00-talet fortfarande hyfsat färskt, känns miljön fortsatt ganska nykter.) Vidare uppmuntras gemene mänska att tänka på hur hon allokerar sitt kapital, och mäter investeringar mot ett ganska högt "avkastningskrav" – och väljer således bort de mer galna spekulationsobjekten. Hon uppmuntras även fundera noga över "sista raden" i lönekuvertet – och således söker hon sig i ännu högre utsträckning än vanligt dit "avkastningen på hennes sysselsatta humankapital" är högst. Samtidigt är incitamenten för att låna fortsatt starkt, eftersom den negativa realräntan äter upp lånet. Detta ger en fortsatt uppmuntran att ta risk (vilket få ju emellertid verkar vilja göra för stunden – och tron på att riskbanken höjer räntan framöver lägger ju också ett lock på benägenheten att "okynnes-låna", vilket är bra.) Allt sammantaget tycks mig den nuvarande situationen ganska bra för alla inblandade, faktiskt. Den tycks mig som det enda gångbara sättet att lösa de (skuld)problem som byggts upp under lång tid av fallande räntor. Absurt nog blir lösningen på de problem som har uppstått genom låga räntor – låga räntor. Bekämpa eld med eld –eller kanske snarare vatten med vatten, luft med luft. Hur som helst tycks det mig det enda demokratiska sättet att lösa skuldproblematiken, bortsett från en ev. uttalad skuldavskrivning/-nedskrivning. Alldeles oavsett borde miljön fortsatt vara lönsam för bankerna, så länge riksbanken håller räntorna nedtryckta som en badboll långt under vattenytan.
Hälften av värdet i Kinnevik är Tele2 och kassa. Rabatten på resten är ca 50% alltså så man kan tåla en del nedskrivningar och det finns medel att stötta portföljen med tills portföljbolagen når den där oligopolställningen- Någon som kan förklara varför högre räntor faktiskt är bra för bankerna? (Vilket alla verkar ta för givet av något skäl jag inte förstår. Vilken den nominella räntan är spelar ju ingen roll. Även bankernas inlåningsräntor går ju upp.) Har hört en compelling förklaring om varför låga räntor tvärtemot är bättre --- men väntar fortfarande spänt på caset för höga räntor. Tack på förhand, bankmannen John PierpontSå har jag Spotlight och VEF som är lite mer spännande
- Om banken är smart, har den lånat in massiva mängder på mycket långa löptider under den tid då vi har haft negativ reporänta, och fortsätter göra så nu när räntorna fortsatt hålls artificiellt låga. Då skulle ökade räntor vara något mycket bra för banken, tänker jag! Om inte – om banken gör som banker normalt brukar (så som jag förstår det), dvs. lånar in med mycket korta löptider, och lånar ut till långa – riskerar SHB tillsammans med andra banker att drabbas av något som liknar den "Savings and Loan Crisis" som drabbade USA under 80-talet. (https://www.investopedia.com/terms/s/sl-crisis.asp) När räntorna då gick upp, hamnade bankernas lån "under vatten". Vad tror ni är det sannolikaste scenariot?Nu har ju banker till sin natur alltid hög hävstång, men tycker ändå att detta verkar vara lite i högsta laget.
Vad händer? B-aktien i 121 SEK och A-aktien i 107 SEK.
Kommentarerne ovenfor kommer fra Nordnets sociale netværk Shareville, og er ikke blevet redigeret eller gennemgået af Nordnet. Det betyder ikke, at Nordnet giver investeringsrådgivning eller investeringsanbefalinger. Nordnet påtager sig ikke noget ansvar for kommentarerne.
Q1
43 dage siden‧1 t. 12 min
Corporate Actions
| Næste begivenhed | |
|---|---|
| 2023 Q2 | 19. jul. |
| Tidligere begivenheder | ||
|---|---|---|
| 2023 Q1 | 26. apr. | |
| 2022 Generalforsamling | 22. mar. | |
| 2022 Årsregnskab | 8. feb. | |
| 2022 Q3 | 19. okt. 2022 | |
| 2022 Q2 | 15. jul. 2022 |
Data hentes fra Millistream, Quartr
Shareville
- Varför i hela friden köper folk B-aktien för 129 kr när man får samma aktie av serie A för 106 kr? 22 % eller 23 kr mer för samma aktie. Både större omsättning och fler röster på A-aktien dessutom. Jag begriper inte upplägget.Ja. Efficient market theory... har lite att förklara här.
- https://www.fi.se/sv/publicerat/statistik/bankernas-marginal-pa-bolan2/ På ett sätt obegripligt att bankernas bolånemarginaler fortf kan vara såhär höga, i dessa tider. Men det är klart, bankoligopolet har ju hela den negativa reallönen (reporänta - inflation = realränta ≈ -8 %) att jobba med. RB:s envist låga ränta har varit, och fortsätter vara en subvention rakt in i bankernas och andra besuttnas fickor. Men om även om detta ger upphov till felallokering av kapital, och i viss utsträckning artificiella (vilket nästan alltid betyder 'dåliga') incitament, kan man se denna subvention som ganska ideal, ur statens ögon. Med denna räntepolitik kommer ju banker alltid att göra en trygg vinst, och risken för riktigt kaos i bank-sektorn torde vara ganska låg så länge så är fallet. (Så länge det inte ger upphov till galen utlåning, vilket alltid är en risk när kredit-kranarna står alltför öppna. Men med vår nordiska jante-miljö, och med minnet av fastighets-/finanskriserna på 90-talet och 00-talet fortfarande hyfsat färskt, känns miljön fortsatt ganska nykter.) Vidare uppmuntras gemene mänska att tänka på hur hon allokerar sitt kapital, och mäter investeringar mot ett ganska högt "avkastningskrav" – och väljer således bort de mer galna spekulationsobjekten. Hon uppmuntras även fundera noga över "sista raden" i lönekuvertet – och således söker hon sig i ännu högre utsträckning än vanligt dit "avkastningen på hennes sysselsatta humankapital" är högst. Samtidigt är incitamenten för att låna fortsatt starkt, eftersom den negativa realräntan äter upp lånet. Detta ger en fortsatt uppmuntran att ta risk (vilket få ju emellertid verkar vilja göra för stunden – och tron på att riskbanken höjer räntan framöver lägger ju också ett lock på benägenheten att "okynnes-låna", vilket är bra.) Allt sammantaget tycks mig den nuvarande situationen ganska bra för alla inblandade, faktiskt. Den tycks mig som det enda gångbara sättet att lösa de (skuld)problem som byggts upp under lång tid av fallande räntor. Absurt nog blir lösningen på de problem som har uppstått genom låga räntor – låga räntor. Bekämpa eld med eld –eller kanske snarare vatten med vatten, luft med luft. Hur som helst tycks det mig det enda demokratiska sättet att lösa skuldproblematiken, bortsett från en ev. uttalad skuldavskrivning/-nedskrivning. Alldeles oavsett borde miljön fortsatt vara lönsam för bankerna, så länge riksbanken håller räntorna nedtryckta som en badboll långt under vattenytan.Hälften av värdet i Kinnevik är Tele2 och kassa. Rabatten på resten är ca 50% alltså så man kan tåla en del nedskrivningar och det finns medel att stötta portföljen med tills portföljbolagen når den där oligopolställningen
- Någon som kan förklara varför högre räntor faktiskt är bra för bankerna? (Vilket alla verkar ta för givet av något skäl jag inte förstår. Vilken den nominella räntan är spelar ju ingen roll. Även bankernas inlåningsräntor går ju upp.) Har hört en compelling förklaring om varför låga räntor tvärtemot är bättre --- men väntar fortfarande spänt på caset för höga räntor. Tack på förhand, bankmannen John PierpontSå har jag Spotlight och VEF som är lite mer spännande
- Om banken är smart, har den lånat in massiva mängder på mycket långa löptider under den tid då vi har haft negativ reporänta, och fortsätter göra så nu när räntorna fortsatt hålls artificiellt låga. Då skulle ökade räntor vara något mycket bra för banken, tänker jag! Om inte – om banken gör som banker normalt brukar (så som jag förstår det), dvs. lånar in med mycket korta löptider, och lånar ut till långa – riskerar SHB tillsammans med andra banker att drabbas av något som liknar den "Savings and Loan Crisis" som drabbade USA under 80-talet. (https://www.investopedia.com/terms/s/sl-crisis.asp) När räntorna då gick upp, hamnade bankernas lån "under vatten". Vad tror ni är det sannolikaste scenariot?Nu har ju banker till sin natur alltid hög hävstång, men tycker ändå att detta verkar vara lite i högsta laget.
- Vad händer? B-aktien i 121 SEK och A-aktien i 107 SEK.
Kommentarerne ovenfor kommer fra Nordnets sociale netværk Shareville, og er ikke blevet redigeret eller gennemgået af Nordnet. Det betyder ikke, at Nordnet giver investeringsrådgivning eller investeringsanbefalinger. Nordnet påtager sig ikke noget ansvar for kommentarerne.
Ordredybde
Lukket
Antal
Køb
6.907
Sælg
Antal
7.872
Seneste handel
| Tid | Pris | Antal | Købere | Sælgere |
|---|---|---|---|---|
| 435 | - | - | ||
| 18 | - | - | ||
| 5 | - | - | ||
| 125 | - | - | ||
| 30 | - | - |
Volumenvægtet gennemsnitspris
109,40VWAP
109,40Omsætning (SEK)
24.068.074Husk på, at en investeret opsparing kan gå både op og ned i værdi. Selvom opsparing i aktier historisk set har givet gode langsigtede afkast, er det ingen garanti for fremtidige afkast. Der er en risiko for, at du ikke får de investerede penge tilbage.
Mæglerstatistik
Ingen data fundet
Nyheder og Analyser
Nyheder og/eller generelle investeringsanbefalinger eller et uddrag af disse på denne side og i relaterede links er produceret og leveret af den angivne leverandør. Nordnet har ikke deltaget i udarbejdelsen af materialet, og vi har ikke gennemgået eller foretaget ændringer i materialet. Læs mere om investeringsanbefalinger.
Nøgletal
- P/E-
- P/E*-
- P/B-
- P/S-
- Udbytte/aktie-
- EPS-
- Direkte afkast-
- EPS-vækst*-
- PEG-
*Baseret på estimat
Finansiel information
Morningstar fact sheet
Ingen data fundet.
Selskabsoversigt
Resumé er ikke tilgængeligt.
- Selskabsnavn-
- CEO-
- E-mail-
- Hjemmeside-
- Hovedkontor-
- Antal aktier-
- Børsværdi-
Om værdipapiret
- NavnSvenska Handelsbanken ser. B
- ISINSE0007100607
- Sektor-
- Branche-
- TickerSHB B
- Noteringsdato-
- Antal ejere i Nordnet-
- Belåningsgrad70%
- Sikkerhedskrav130%
- Mulighed for shortingNej